Kod-Knäckarnas intentioner och historik
Bakgrund
För att utveckla hela sin potential behöver alla barn knäcka läskoden. Många lär sig läsa och skriva med hjälp av lärarnas instruktioner. Men för andra – ungefär 20 % av barnen – krävs mer insatser för att bokstäverna ska formas till ord och meningar. Dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter kan ha flera olika orsaker, men oavsett skälen till varför ett barn har svårt att lära sig läsa, skriva och stava, finns det mycket som kan underlätta inlärningen. De tidiga insatserna är extra viktiga, och de kan starta redan på skötbordet med att ge barnet ett rikt språk och vana vid böcker.
Historik
Kod-Knäckarna har utvecklat arbetsmaterial som passar föräldrar och lärare, i förskola och skola. I samarbete med framstående läsforskare och praktiker har Kod-Knäckarna tagit fram filmer och broschyrer som bland annat innehåller övningar att göra tillsammans med barnet. Kod-Knäckarnas ledstjärna och rättesnöre genom alla år och i samtliga projekt var basfakta som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Kod-Knäckarna startades 2004 av Louise Belfrage och Suzanne Heimdal, båda föräldrar till barn med dyslexi samt speciallärare Eva Sjölund. Deras erfarenhet var att de flesta föräldrar både vill och kan hjälpa sina barn, men att det saknades lättillgänglig och anpassad information.
En viktig del i föreningens projekt har därför varit att ta fram information som särskilt riktar sig till föräldrar. Detta har senare kompletterats med fortbildningsinsatser för pedagoger, samt informations- och utbildningsmaterial till föräldrar med annat modersmål än svenska. (arabiska, persiska, sorani, somaliska och engelska)
Med stöd från Riksbankens Jubileumsfond startade Kod-Knäckarna sitt första projekt 2005. En referensgrupp bildades med vår främsta läsforskare och dyslexiforskare, professor Ingvar Lundberg och professorn i specialpedagogik Mats Myrberg samt dåvarande ordförande i Svenska Dyslexiföreningen Egon Nordman. De utgjorde en viktig kunskapsbas i kommande projekt. Logoped Bodil Andersson Rack med hög kompetens på området dyslexi kom in som föreningens konsult 2005. Lotti Fred blev Kod-Knäckarnas projektledare 2007. Tillsammans med ordförande Louise Belfrage drev hon projekten i många kommuner, skolor, förskolor, på mässor, bibliotek och inom barnhälsovården.
Samtliga projekt genomfördes tack vare generöst stöd från många stiftelser och fonder bl. a Arvsfonden, Riksbankens Jubileumsfond, Skolutvecklingsmyndigheten.
I Kod-Knäckarnas styrelse var Louise Belfrage ordförande med ledamöterna logoped Lisbeth Grimlund, speciallärare Elisabeth Marx, kommunikationskonsult Elisabet Wohlfahrt, samt suppleanterna Kristina Schultz och Johan Belfrage. Tidigare ledamöter var Eva Sjölund, Kerstin Hagrup och Ingalill Bryngelsson.
Kod-Knäckarna ideell förening lämnade sin hemsida inklusive allt material som gåva till Svenska Dyslexiföreningen i juli 2022. Därmed avvecklades också föreningen och dess arbete. Nu lever Kod-Knäckarnas hemsida vidare på Svenska Dyslexiföreningens hemsida till glädje för många föräldrar, pedagoger och andra intresserade.
Slutord från ordförande Louise Belfrage
Kod-Knäckarnas förhoppning var och är att alla ansvariga för frågor som rör skola och förskola, kommuner, myndigheter och lärarhögskolor, med kraft och tydlighet uppmärksammar dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter på ett forskningsbaserat och strukturerat sätt som direkt kommer barnen tillgodo.
Det innebär att pedagogiken måste förändras och vila på forskningsbaserad läs- och skrivinlärning, dyslexiforskning och kunskaper i tidig språkutveckling. Redan i förskolan måste dyslexivänlig pedagogik uppmärksammas genom exempelvis Bornholmsmodellen. Pedagogiken måste också vila på beprövad erfarenhet som på ett tydligt sätt hjälper pedagoger att upptäcka barn i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter redan i förskoleklass. Det görs bäst genom screening. Då först får orden ”tidiga insatser” verklig innebörd. Annars halkar barnen efter i sin läs- och skrivutveckling redan i åk 1, något som Kod-Knäckarna erfarit år ut och år in. Pedagogiken hänger inte med. Uppföljning som sker kontinuerligt ger pedagoger beslutsunderlag för fortsatta insatser, något Kod-Knäckarna efterfrågat med stöd från speciallärare och forskare i ämnet läs- och skrivinlärning och dyslexi.
Exempel på kända och av Svenska Dyslexiföreningen erkänt beprövade screeninginstrument är bl a:
Läsettan (Maj-Gun Johansson) kopieringsunderlag
Läskedjor åk 2 (Christer Jacobson) standardiserat mätinstrument
DLS åk 2 åk 3 (Järpsten & Stadler) standardiserat mätinstrument
Legilexi (Bertil Hults stiftelse) utan kostnad för lärare
